Beskedet att Usama Bin Laden äntligen mött sitt öde, var oerhört välkommet. Bilderna av brandmännen som samlades i New York för att ta emot nyheten och samtidigt hedra sina kamrater som omkom i bränderna i tvillingtornen för tio år sedan, berörde mig djupt.
Äntligen är jakten på världens mest efterspanade terrorist över. Inte en dag för tidigt!
2000-talets första decennium kom att präglas starkt av 9/11 och USA:s beslut att göra kriget mot terrorismen till högsta prioritet. Ännu återstår mycket arbete innan uppgiften är avslutad. Al Qaida må vara försvagat, men man ska samtidigt ha i åtanke att det är en starkt decentraliserad organisation uppbyggd av mindre celler.
Samtidigt kan ingen ta ifrån president Obama att detta var en stor triumf – för USA men också honom personligen. Under hans tid som president har insatserna för att spåra upp Bin Laden intensifierats, inte minst med hjälp av obemannade s.k. drönare. I det kommande presidentvalet kommer det bli betydligt svårare att angripa honom för att inte ta landets säkerhet på allvar.
Som vanligt letar vänstern efter saker att kritisera. Ett argument som far runt är att det var fel att skjuta terrorledaren och att han istället borde ha gripits levande. Jag hade iofs också gärna sett att Bin Laden gripits.
Samtidigt ska man inte ha några illusioner om att han någonsin skulle ha låtit sig gripas levande. Vad som utspelar sig är inte en polisinsats utan ett krig. Och i krig dör människor.
Låt oss hoppas att detta kan vara början på slutet för den extrema terrorism som tagit så många människors liv. En sak står redan klar: världen är betydligt bättre utan Usama Bin Laden.
